German Painter, 1808-1885 German painter. He trained (1825-8), at his father's insistence, as a pharmacist, by 1829 becoming manager of a pharmacy in the Straubing district of Munich. From 1830 to 1832 he made advanced studies in pharmacy, botany and chemistry at the University of Munich, passing his final examination with distinction. On receiving a large legacy in 1833, which made him financially independent, he decided to become a painter. He had drawn since the age of 15 and had frequented artistic circles since the late 1820s; but he had no professional training as a painter. He learnt much from contacts with young Munich landscape painters such as Eduard Schleich the elder and produced his first oil paintings in 1834. In 1835 he became a member of the Munich Kunstverein but left two years later due to disappointment over the reception of the first version of the Poor Poet (1837; Munich, Neue Pin.; second version 1839; Berlin, Neue N.G.), a scene of gently humorous pathos that has since become his most celebrated work. Spitzweg's decision to leave the Kunstverein, however, was also encouraged by his first successful attempts to sell his paintings independently. In 1839 he travelled to Dalmatia, where he made sketches that he used for many later works on Turkish themes (e.g. the Turkish Coffee House, c. 1860; Munich, Schack-Gal.). From the 1840s he travelled regularly, usually with his close friend, the painter Schleich, both within Bavaria and to Austria and Switzerland and also to the Adriatic coast, especially to Trieste.  Related Paintings of Carl Spitzweg :. | Im terkischen Basar | Der Bettelmusikant | Ein Besuch | The Farewell | Der Briefbote im Rosenthal |
Related Artists:
hedvig eleonoras
Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var svensk drottning och riksföreståndare, dotter till Fredrik III av Holstein-Gottorp och Marie Elisabeth av Sachsen och gift i november 1654 med Karl X Gustav. Hon var med honom i Polen 1656 och i Danmark 1658. Hon var Sveriges drottning i sex år, men de facto "första dam" till sin död 1715, i femtiofem års tid. Hon blev änka 1660 och levde som änkedrottning i ytterligare 55 år. Kung Karl II av England friade till henne något år efter makens död, men hon tackade nej, med den formella motiveringen att hon önskade vara sin döde make evigt trogen. Hon satt i förmyndarregeringarna för både sin son Karl XI och sin sonson Karl XII, 1660-1672 samt 1697, och sedan i rådet 1700-1713, men hade i verkligheten aldrig så mycket att göra med politik, utan var nöjd med att formellt presidera över regeringen och hovet som monarkins symboliska överhuvud och representant. Hon stödde dock den profranska och antidanska policy som fördes av regenterna. Hennes son var djupt beroende av henne i hela sitt liv; då han blev gammal nog att sitta med vid regeringens sammanträden, talade han inte direkt till ledamöterna, han viskade i stället vad han ville veta till riksänkedrottningen, och Hedvig Eleonora frågade sedan regeringen med hög röst vad han ville veta. Då sorgeperioden formellt bröts år 1663 var hon värdinna för omfattande festligheter, och det var i hennes namn Sveriges första fasta teater öppnades i Stora Bollhuset och Lejonkulan 1667. Hedvig Eleonora, "Riksänkedrottningen", hade en dominant och temperamentsfull personlighet och dominerade det svenska hovet totalt fram till sin död. Även efter sin sons giftermål 1680 och fram till sin död 1715 var hon den verkliga drottningen och behöll sin position som "första dam"; sonen kallade henne "drottningen" och sin fru för "min fru". Under stora nordiska kriget var hon 1700-13 representant för kungen, men intresserade sig inte heller nu mycket för politik- vid audienser för utländska sändebud kunde antingen "moltiga" eller gapskratta åt dem. Hon intresserade sig för kortspel och arkitektur. Hon kunde spela kort till inpå småtimmarna. Drottningholms slott samt Strömsholms slott påbörjades av henne. Vid båda slotten lät hon anlägga stora parker i tidens stil.
Bernadino Luini
Italian c1481-1532 Bernadino Luini Gallery
Cornelis de Baellieur
Cornelis de BAELLIEUR (Flemish) Antwerp 1607-1671.